Ja, jag tror på spöken

Tillbringade alltså midsommarafton hos mina favorittvillingar tillsammans med några goa vänner. Supermysigt och trevligt på alla sätt, förutom att de totalblåste mig.
   De har sagt tidigare att det spökar i huset, och jag har inte riktigt vetat vad jag ska tro. När vi står och grillar ser jag att ett par lampor inomhus släcks och tänds igen. VA? Blev såklart livrädd och får förklarat för mig att spöket brukar göra så ibland. Lamporna fortsätter att släckas och tändas, och det är inte bara en lampa utan det är olika. Jag säger tillslut; "snälla spöke, släck lampan". Två sekunder senare är lampan släckt. Jag var livrädd och tårarna var inte långt borta.
   Saken blev inte bättre när en av tvillingarna tog på sig en clownmask (har världens skräck för clowner, alltså verkligen). Han satt där och sa inte ett ljud, han kollade på en med huvudet lite på lut i flera minuter i rad. Jag trodde spöket hade kommit in i hans kropp. Jag var så skräckslagen så jag visste inte vad jag skulle ta mig till. 
   02.45 kom deras föräldrar hem och jag sa att det var äckligt att det spökar så mycket. De gav mig en konstig blick och kollade på en av tvillingarna med en undrande blick. Jag förklarade allt som hade hänt och jag förstod att något inte var rätt. Mamman tog fram en dosa där man kan släcka och tända lampor. Alla började skratt åt mig och jag var alltså grundlurad. Fy, de ska igen och de kommer ångra att de ens föddes. 

Deras hund var den enda man kunde lita på den kvällen.